Det var en utav kommentarerna jag fick när jag bad om något att blogga om, jag tror inte att jag kommer ha en blogg om 10 år att kunna jämföra på. Men det var en kul idé ändå, så hur tror jag att min liv ser ut om 10 år?

 

Då är jag 27 år, ska fylla 28. Om allt nu skulle gå som jag själv hoppas och vill så skulle jag bo någonstan i Sverige eller i USA i närheten av en sjö eller vid havet. Alltså verkligen nära, sjötomt vore ju inte helt fel. Men då skulle det krävas att jag gifte mig rik, och sannolikheten för det är väl inte allt för stor. (Eftersom att jag själv vill jobba som polis, där lönen inte är så hög så skulle jag med andra ord inte ha råd med en sjötomt.) Men gift vill jag i alla fall vara sedan några år tillbaka, med min man vill jag ha ett barn på 1-2 år och vänta ett andra vid den åldern. 

Så ja jag vill jobba som polis, inte en sådan som stannar bilar som kör för fort. Utan jag skulle vilja vidareutbilda mig, för att sedan utreda, jobba som sjöpolis eller kanske hundförare. Jag vet inte, men jag ska jobba inom polisyrket i alla fall. 

 

Innan allt detta vill jag ha sett världen och levt livet. Jag vill ha spenderat en längre tid i USA, typ jobba som i Au Pair i ett år. Någonting, jag måste dit i alla fall, även om jag inte skulle bo där för evigt.

 

Men hur allt än slutar så, hur klyschigt det än låter, så vill jag vara lycklig och ha nära och kära omkring mig. För i slutändan är det det enda som faktiskt betyder något.

 

 

Den fjortonde februari, som alla vet, är alla hjärtans dag. Dagen som är ångestladdad för många, eller helt underbar för andra. Dagen som gör alla med en partner mer kärleksfulla och de utan känner sig mer ensamma än någonsin. Generellt sett alltså. 

Som singel, tycker jag att denna dag bara är helt onödig, bara ett sett för butiker att dra in lite extra pengar. Sen så vill jag inte heller se tjejer gå med rosor och gå och le kärleksfullt mot sin pojkvän som hon fått dem av, jag såg det på vägen hem. Jag ville väl mest dunka ihop deras huvuden mot varandra, vilket de nästan gjorde själva ändå för de gick så tätt. 

 

Om jag är avundsjuk på alla som har nån de är kära i att vara med idag? Svar ja, det tror jag inte jag är ensam om heller. 

Men jag ska göra det bästa av situationen och umgås med min bästa vän ikväll och spy på alla par. Det blir nog minst lika härligt det! 

 

Igår när jag satt på bussen hem från träningen kom jag in på en artikel, om en pappa som har cancer, som skrivit ett brev till sin dotter som även hon har cancer. Dottern har en chans att överleva till skillnad från pappan. 

Jag börjar sällan gråta av någonting jag läser, speciellt inte när det är andra omkring. Men igår så började jag faktiskt gråta när jag satt på bussen och hela vägen hem. För att det var så fint, men samtidigt så sorgligt. Ni borde verkligen ta er tid att läsa artikeln här.

 

När jag läser sådant blir jag lite extra tacksam över att jag har två friska föräldrar som älskar mig oavsett vad. Det är ju något jag alltid är tacksam för såklart, men då känner man det lite extra. Så till er med föräldrar i livet, ta vara på dem, älska dem, ta dem aldrig för givet. För man vet aldrig när det är försent. 

Det är lätt hänt att man ibland glömmer bort hur viktiga de faktiskt är, för de flesta. 

Till er med föräldrar i himlen eller sådana som inte är närvarnade av andra anledningar, ni måste vara de starkaste på denna jord som kan gå igenom dag efter dag och kämpa på! Jag vet inte hur ni gör, men ni gör det. Beundrasvärt.

 

Sedan vet jag att situationen ser annorlunda ut i olika familjer, men detta är ur min synvinkel. Bara lite tankar jag kände för att dela med mig av.

ÖKK - Väldigt bra öppetider, bra pris och mycket bra utrustning och varierat utbud. Dock oklart hur mycket vikt man egentligen tar på vissa maskiner. Och väldigt smockat med biffiiga män, kände mig inte riktigt hemma där.

 

Friskis & Svettis Kvarnen - Billigast i stan! Även centralt med relativt bra bussförbindelser. Mycket bra maskiner och olika vikter. Dåligt att man inte kan titta på något när man tränar kondition dock. En annan nackdel är allt folk som är där, gillar inte när det är smockat, speciellt inte med folk man känner/vet vilka de är. 

 

Njoy - Inte alls lika mycket folk, väldigt skönt. Bättre utbud av maskiner än vad de hade på Gustavsvik i alla fall, men sämre än Friskis och ÖKK helt klart! Lite mysigt gym så där. Även detta centralt och bra med bussar.

 

Actic i Haga - Jag älskade det! Mycket bra maskiner, och inte överdrivet med människor. Det är nära hem, vilket är bra när man kan cykla, men inte superkul på vintern för det inte går någon buss direkt hem till mig. Bussen från skolan ska även sluta gå dit, så det sabbade ju en del. 

 

Så, för mig står det mellan Friskis och Njoy. Kan inte bestämma mig. Bättre maskiner eller mindre folk? Jag vet faktiskt inte. 

Är inte folkskygg egentligen, men när jag gymmar vill jag inte behöva vänta på maskiner och bara kunna fokusera på mig själv istället för andra.

 

Skrev lite vad jag tyckte om alla gymmen ifall att någon annan i Örebro som råkar klicka in här kanske funderar på att börja gymma/byta gym precis som jag. Dock är ju detta mina åsikter, men det är ju i alla fall ett litet omdöme om några utav stadens gym!

Så idag börjar finalveckan på Paradise Hotel. Har lite splittrade känslor för det. Det är ju kul att få veta vem som vinner och hur allt går. Men det innebär även att denna säsong tar slut (oh, really?), vilket får mig att undra, vad ska jag nu göra med mitt liv? Jag är väl ganska besatt om man säger så.

Får väl bara hoppas på att någon utav mina favoriter vinner, jag hade tre stycken, varav en var Niklas som nu är ute. Men två utav dem är fortfarande i final, även om de flesta vet vilka jag håller på så tänker jag inte tala om det här just nu. Då kommer de väl åka ut direkt.